Äntligen x 2 :)

Oh, äntligen är jag klar med min väst! :) Det har tagit nästan ett halvår... 

Och det är inte konstigt att det har tagit så lång tid... dels att vi varit bortresta, dels att vi haft mycket att göra med köksrenoveringen... och dels att jag egentligen inte mått alls bra under höstterminen... 

Inspiration till västen fått jag från ett känd märke OddMolly, som annars är rätt dyrt att köpa för ord.pris... Men varför köpa när man kan sticka sin egen modell! :)

Det här fina spetsbandet som jag sytt fast på kragen, nedre kanten och använt till blomman köpte jag i Ryssland i somras.

Jag älskar återanvändning av gamla saker som får nytt liv i nya saker/kläder! Garnet till min väst fått jag från gamla stickade tröjor som nån gång ägts av mig och min make...

...och det finns mer kvar av de här tröjorna! Så jag påbörjat en ny kofta där jag också ska ha en sådan fin blomma på ena sidan (har lite kvar av spetsbandet)! :)

Det tog rätt lång tid att hitta på det mönstret... Jag är väldigt nöjd! :)

...ja, som sagt, projektet blivit utdraget pga inte bara tidsbrist utan brist på krafter och energi... men en liten pytteliten tablett "räddat" mig! :) Läs vidare...

...jag har länge känt att det är något som inte stämmer med mig och min kropp... trött, sömnig, frysen, apatisk, less på allt, snurrig i skallen, deppig osv osv...listan kan vara lång...inte glömma om enorma sötsuget som gjort att jag börjat misstänka att jag är sockerberoende...
Hösten 2012 har jag och min kropp nått s.k. kulmination i det trött-träsket... jag har inte ens varit glad åt mit blivande nya kök eller Thailandresan eller något annat roligt... Börjat få migränattacker och nästan börjat få tankar: nu vill jag gå och lägga mig och dö... (inte bokstavligen dö, så klart, men trött var jag fruktansvärt på mitt tillstånd).
Jag börjat läsa, söka på nätet och kommit över info om sköldskörteln... alla pusselbitar fallit på plats... mer än hälften av mina symptomer stämt på mig... och efter taget blodprov har det konstaterats att jag har underfunktion av skölkörtelnhomon...
Levaxin är min lilla tablett som räddat mig och gett mig tillbaka energi, värma kroppen, glädjekänslor och bättre humör! Sötsuget är näst intill borta! Så jag säger bara ÄNTLIGEN! Ballansen i min kropp är på väg att återställas men inte klart ännu... Efter andra blodprovet har det visats sig att det hormonfunktionen är fortfarande under den rätta nivån... Om tre månader är det ett nytt blodprov och förmodligen kommer dosen att ökas...
Men det är helt ok för mig att käka de här tabletterna livet ut... bara jag är pigg och glad  och inte faller tillbaka i det gamla slowmotion-tillståndet...